När massemigrationen till Amerika kulminerade hade över en miljon människor lämnat Sverige. Om detta berättar Vilhelm Moberg i romanen Utvandrarna. Klasatorpet blev platsen för filminspelningen och är idag ett välbevarat och populärt besöksmål i Långasjö, berättar Eva Garami, ordförande för Långasjö Sockens Hembygdsförening.
I mitten på 1800-talet var nöden svår i Sverige. Man åt det man kunde odla, många dog innan de nådde vuxen. Under åren 1846–1930 emigrerade nära 1,3 miljoner svenskar till Amerika och var femte kom från Småland. Under sjuttio år skulle 1 400 personer utvandra från Långasjö socken. Eva Garami, ordförande i byns hembygdsförening berättar:
– Det var inte lätt att överleva och detta är bara hundra år sedan. Genom ett besök på Klasatorpet får man känslan av hur det verkligen var och förståelse för att det inte alltid har funnits välstånd i Sverige. Det är viktigt att vi inte tappar vår historia om dessa människoöden.
Utvandrarna spelades in vid Klasatorpet
En författare som har haft stor betydelse när det kommer till att berätta emigranternas historia är Vilhelm Moberg. Vid filminspelningen av Utvandrarna (år 1968) blev inspelningsplatsen för Karl-Oskars och Kristinas hem just i Långasjö socken. Klasatorpet är ett gammalt dagsverkstorp där många torparfamiljer sökt sin torftiga försörjning och drivs idag av hembygdsföreningen. Genom att kliva in i huset tar man samtidigt ett stort steg tillbaka i historien.
– Ett besök på Klasatorpet förmedlar känslan av hur det var att bo på torpet på 1800-talet. Man slås direkt av hur litet det var och torpstugorna är möblerade som de var vid filminspelningen. Familjerna hade många barn och rummen var trånga, det var ett hårt liv. Samtidigt är det en rofylld plats och en vacker natur där stugan ligger vid skogskanten. Många sätter sig där för att insupa naturen och doften av syrener. Det finns också djur som betar och en fin örtagård från förr, berättar Eva Garami.
Kyrkstallarna och Guldgrävarstugan
I dag bor närmare 1 000 personer i Långasjö. Till viss del kan man tacka återvändarna från Amerika för att byn en gång överlevde. Bland andra var det Alfred Geijer som återvände med guldgrävardollar på fickan. Han startade ett sågverk som gav arbetstillfällen i byn. För att hedra de som kom tillbaka finns ett litet museum i Guldgrävarstugan där man kan ta del av återvändarnas historier från Amerika.
– Långasjö har blivit ett intressant besöksmål för den som vill veta mer om vår emigranthistoria. För den som vill bo över i Långasjö finns ett vandrarhem som är inrymt i de gamla kyrkstallarna. Här sitter vår historia bokstavligen i väggarna, avslutar Eva Garami.
Text: Eva Rydinger
