Arkitektur | Byggnation 12 feb 2026
Visst klappar hjärtat lite extra när vi ser hus som varsamt renoverats med spröjsade kulturfönster? Villanytt talade med Jimmy Qvicker på Älvdalsfönster om hantverket som fortfarande lever kvar, men med moderna energivärden.
För femtio år sedan fanns inte känslan för att bevara och återbruka. Då rev man ut gamla fönster och ersatte dem med moderna skapelser, utan att tänka på estetiska värden. Så gör vi inte idag. Tvärtom finns en vilja att bevara det gamla. Om detta kan Jimmy Qvicker på Älvdalsfönster i Dalarna vittna om. Mellan företagets väggar finns en gedigen erfarenhet som han har med sig när han guidar villaägare som vill förena traditionellt utseende med modern funktion.
– Vi hjälper till med att hitta ett fönster som passar husets stil och anpassa fönstret med rätt typ av glas, spröjs och färger. Det handlar om att hitta fönster såväl till K-märkta hus som nybyggnationer i äldre stil. Kulturfönster – eller allmogefönster – passar egentligen de flesta hustyper. Det kan också vara fönster för ett hus där man vill ta tillbaka karaktären på huset efter tidigare sönderrenoveringar. Men ett funkishus med stora glaspartier, där passar det mindre bra.
Spröjsade fönster: historiskt signum
Historiskt var spröjsade fönster ett svar på att det inte gick att tillverka stora glaspartier. Därför använde man i stället flera mindre glas och satte ihop dem till ett. Idag finns inte det problemet, men spröjsen finns kvar som en fin detalj och ger kulturfönstret dess unika utseende och karaktär. På Älvsdalsfönster håller man i traditionen och kan tillverka kulturfönster efter kundens önskemål.
– Det händer att kunderna har med sig ett gammalt vykort som visar hur fönstren såg ut från förr. Utifrån det skapar vi nya fönster med rätt glas och alla detaljerna, färgen och formen. Varierande färgval är vanligt för kulturfönster och ofta med olika kulörer invändigt och utvändigt. Vitt är vanligast men faluröd, dalablå och ockragul är färger som traditionen bjuder. Och vill man ha en unik specifik färg går det också bra.
Kulturfönster med låga energivärden
Jimmy Qvicker berättar att dåtidens kulturfönster inte var de mest energieffektiva. Annat är det idag och fönstren kan tillverkas i både tvåglas och treglas. Treglas har det bästa isolervärdet men även dagens tvåglasfönster tätar bättre.
– Våra fönster ser ut som gamla fönster men har moderna energivärden. Med tvåglas får man en smäcker profil och mycket ljusinsläpp. Treglas kräver lite mer trä men har bättre isolervärde. Jag är stolt över att vi är noga med vilket virke vi använder. Våra fönster tillverkas från noga utvald, tätvuxen fura från närområdet. Med stående årsringar för bäst skydd mot fukt.
En annan sak som man behöver fundera över är om fönstren ska vara utåtgående, inåtgående eller fasta.
– För det första är kulturfönster sidohängda till skillnad mot moderna vridfönster. Om de ska gå inåt eller utåt är egentligen en smaksak. Utåtgående är det vanligaste valet, det kräver inte plats inne i huset. Men för den som vill göra det enklare när det ska putsas fönster är inåtgående att rekommendera, särskilt på andra våningen i huset. Fasta fönster är inte öppningsbara men har en stor glasyta som ger större ljusinsläpp, avslutar Jimmy Qvicker.
Tex: Eva Rydinger
