Inredning | Livsstil 9 jun 2026
Norrlands långa sommardagar och svala nätter är den perfekta terroiren för framställning av iscider. Jeffrey Lewis på Bute Cider berättar för Villanytts läsare om en spännande hantverksdryck där äpplen från Västerbottens villaträdgårdar ligger bakom den djupa, intensiva smaken och som har öppnat dörren till Nobelbanketten.
Det som började som en hobby i ett garage har vuxit till en av Sveriges mest hyllade hantverksproducenter. I flytten till Sverige tog kanadensaren Jeffrey Lewis med sig både kunskap och passion för iscider och förenade detta med Västerbottens perfekta klimatförhållanden.
– Hemligheten bakom vår mousserande iscider är det norrländska klimatet, en stor portion tålamod och svenska paradisäpplen, säger Jeffrey Lewis.
Ensam producent av mousserande iscider i Europa
För att kunna framställa iscider krävs ett klimat där äppleträd kan trivas samtidigt måste temperaturen hålla minus tjugo under några veckor. Naturlig kyla är en viktig princip för framställningen och de finns inte många regioner som kan svara upp mot detta. Jeff berättar att produktion idag finns i Quebec och Vermont, i Europa finns producenter i både norra Sverige och Finland.
– Idag är vi de enda som producerar mousserande iscider i Europa. Att skapa en mousserande produkt är tekniskt svårt, man måste ha stenhård koll på hela jäsningsprocessen. De flesta äpplena kommer från villaträdgårdar här i Umeå. Jag skördar genom att gå runt till ett fyrtiotal hus och får samla äpplen där, som annars hade blivit fallfrukt. Efter Nobelfesten har jag också fått tips om ett större antal övergivna äppelträd i övriga delar av Norrland. En oväntad skatt för mig!
Framställningen en naturlig process
Att framställa iscider bygger på en helt naturlig process. Kort efter skörd pressas särskilt utvalda äpplen till färsk must. Musten placeras utomhus och genomgår så kallad kryokoncentration tack vare vinterkylan. Detta innebär att när temperaturen sjunker bildas iskristaller som avlägsnas och kvar lämnas en koncentrerad must. Essensen med nu intensiva äppelsmaker samlas in för långsam jäsning som kan pågå i över i ett år.
– Att jag använder små prydnadsäpplen är ett medvetet val då de innehåller mycket tanniner som inte återfinns i vanliga äpplen, och dessa ger en mörkare färg och djupare smak. Jäsningen kan ta över ett år vilket är stor skillnad mot vanligt vin eller öl. Det gäller att ha tålamod, berättar Jeffrey.
Iscider: dricks som ett dessertvin
Men hur smakar egentligen iscider? Jeff berättar att drycken har mer gemensamt med ett dessertvin än en vanlig cider, men har en högre syra och en friskare smak än de flesta dessertviner. Till exempel en Tokaj från Ungern eller en Sauternes från Frankrike har inte samma syra och kan upplevas lite sliskigt.
– Skillnaden jämfört med vanlig cider är både smakmässig och produktionsmässig, det enda som är gemensamt är äpplet. Folk blir oftast jätteförvånade, iscidern smakar som inget annat, med en kombination av syra och sötma som är unik och balanserad. En iscider kan serveras både som aperitif och som dessertvin. På Nobelbanketten serverades den till en efterätt av karamelliserade äpplen, sorbet och flarn avslutar Jeffrey Lewis.
Text: Eva Rydinger
