Lokalodlat råg ger smak och hållbarhet

Redan på femtiotalet värmde Leksands knäckebröd upp bageriet med återvunnen värme från ugnarna. Idag har företaget tagit ytterligare steg och bageriet är helt fossilfritt. Men hållbarhet är inte bara en hygienfaktor. Närodlat råg påverkar smaken. Det menar Annika Sund som tillhör sjätte generationen på familjeföretaget Leksands knäcke.

– Knäckebröd och fullkorn är det mest hållbara du kan äta. Det håller sig gott längre och fullkornsfiber påverkar kroppen och hälsan på ett positivt sätt. Men det smakar också bättre i magen när man hittar hållbara lösningar. Under 2025 blev alla våra frakter fossilfria och vi har börjat återvinna paketpapprets hållare i samarbete med tryckeriet.

 

Kalkrikt vatten påverkar smaken

Brödet är bakat på samma recept, och med samma naggar och mönster, som när Jakobs Karin startade det lilla bageriet i Leksand. I grunden innehåller knäckebrödet fyra råvaror: Råg, jäst, salt och vatten.

– Hållbart knäcke är gott på flera sätt. Men rena råvaror, närodlat råg och inga tillsatser känner man faktiskt på smaken. Inte minst är kvaliteten på vattnet jätteviktigt. Vårt vatten är taget från egen vattenåder under bageriet, det rena vattnet påverkar den goda smaken. Det används lika mycket vatten som mjöl, så att ha ett rent, fint vatten är därför viktigt.

 

Råg från bönder som kan sina åkrar

I allt bröd som Leksands knäckebröd bakar finns det råg, så hur bönderna odlar är jätteviktigt.

Annika berättar att företaget samarbetar med lokala kontraktsodlare som sår råget på hösten. Skördarna är inte lika påverkade av väder då och kassation är låg, därmed är det ett hållbart spannmål.

– Det går att odla råg i Dalarna på ett bra sätt! Hittills har det varit trettio procent men årets skörd hoppas vi nå Fyrtio procent av att vår råg kommer från Dalarna och kontraktsbönder. Bönderna känner sina åkrar som alla är olika och kräver olika behandling. De vet vad de ska göra för att åkern ska vara så bra som möjligt. All råg som vi köper in är svensk och vi har höga krav på hur den får vara gödslad. Även om kraven på det svenska jordbruket är högst i världen, lägger vi på ett lager till.

 

Så hur känns det att föra hållbarhetstraditionen vidare i sjätte generationen?

– Att jobba med hållbarhet är mer eller mindre en hygienfaktor idag. Men möjligen har vi en annan syn på det som familjeföretag, det ska ju lämnas över till våra barn. Därför vill jag aldrig fula när det kommer till hållbarhet, det går innanför själen på en. Vi står upp för det vi gör på ett äkta sätt, avslutar Annika Sund.

 

Text: Eva Rydinger