Array
Utan någon utbildningen eller kurs tog Chatarina Salomonsson sina första penseldrag i oktober 2018. Att måla var inget hon tidigare haft något intresse av, men nu plötsligt gick det inte att stoppa. Tavlorna kom i rasande fart.
Under skoltiden skolkade hon från teckningslektionerna och rita eller måla var inget för henne. Efter ett hårt utsatt liv kom plötsligt lusten att köpa en pensel och palett. När det första penseldraget var gjort gick det inte att släppa taget. Hon anmälde sig till en utställning med temat kvinnor och satte igång att måla de kvinnorna som hon själv hade en relation till.
– Jag har alltid dansat mycket, stått på scen, sminkat mig och klätt mig i olika kostymer inför uppträdande, säger Chatarina Salomonsson.
Så att det blev starka kvinnor i dansande miljöer och situationer var en självklarhet. Chatarina är helt självlärd, autodidakt, i sitt målande. Hon har svårt att lära sig hur det egentligen ska gå till. Då skulle det bara låsa sig, menar hon. Hon måste få uttrycka sig på sitt eget vis.
Hennes tavlor är rebelliska, färgstarka och ger ett uttryck av styrka. Till utställningen i Backe, där hon skulle ställa ut tavlor av kvinnor, hade hon en månad på sig att leverera. Det visade sig inte vara något problem. Tavlorna och motiven formligen sprutade ur henne.
– Sen är det som luften i ballongen tar slut, säger hon, och jag måste vila och fylla på med mer energi, luft och inspiration.
Hemma i köket plockar hon upp sina målarsaker när känslan är rätt och då kan hon börja med bakgrunden till flera tavlor samtidigt.
– Jag skapar i olika steg och använder mig alla flera olika tekniker, berättar hon. Jag använder mig av mixed art, pensel och kniv för att bygga upp en struktur och känsla.
– Jag vill förmedla den kärlek och passion jag känner när jagmålar, säger hon. Det är som terapi för mig och jag hoppas det kan skänka tröst, styrka och hopp till andra.
Text: Sabine von Borgstede
Chatarinas konst på Facebook
På gång:
Utställning Timrå, ateljé Krib, 8-17 november
