Låt trädgården växa i tidstypisk stil

Att arkitekturen har förändrats genom tiderna har många koll på. Men våra trädgårdar har inte fått samma uppmärksamhet. Villanytt kontaktade Caroline Lindgren, trädgårdsanläggare och grundare av Trädgårdsstaden Stockholm, för att höra henne berätta om tidstypiska trädgårdar.

Vad är egentligen en tidstypisk trädgård och varför är det viktigt? Caroline Lindgren förklarar det med att få trädgården att stämma överens med husets arkitektur. Det kan handla om linjer, rumsindelning, växter och stenläggning.

– Om man känner till hur de tänkte med trädgården när de byggde huset skapar det mer harmoni och en bättre helhet för hela fastigheten.

Läs gammal litteratur 

Carolines tips för den som vill jobba med trädgård utifrån det tidstypiska perspektivet är att köpa gammal trädgårdslitteratur och läsa på. Sedan måste man också utgå från husets arv i form av uppväxta växter.

– Ta dig tid på samma sätt som om du ska renovera invändigt. Fråga dig vilka växter och material som passar, hur trädgården ska delas in och vilken typ av uteplats, gångar och rabatter som passar just ditt hus, menar Caroline.

Tidstypiska trädgårdar

Det tidstypiska har många ansikten. Från mitten av 1800-talet och framåt byggdes de första skärgårdsnöjena och den så kallade tyska stilen dominerade. Det var symmetriskt närmast huset och friare längre bort. Det var slingrande grusgångar, stenpirar och terrassering. Gärna exotiska växter.

– Vid sekelskiftet började villastäder utanför storstäderna att växa fram och en välbärgad medel- och överklass bosatte sig. Man bevarade naturliga nivåskillnader istället för att terrassera som man tidigare hade gjort. Trädgården sågs som en förlängning av husen och sett ovanifrån kunde rummen i trädgården vara lika tydliga som de som var inne i huset. Man använde sig av spaljéer och pergolor för att skapa ytterligare rumsbildning på altaner och terrasser, berättar Caroline.

Samtidigt var boendesituationen för arbetarklassen hemsk inne i de större svenska städerna. För att få bukt med missnöjet planerades för villaförorter för arbetarfamiljer och medelklassen. Kännetecknande för dessa trädgårdsstäder var att trädgårdarna var mycket enhetliga på grund av tydliga rekommendationer. Man utnyttjade marken med odlingsland, bärbuskar och fruktträd, gärna spaljerade äppelträd.

– När funkisen sedan kom var det nya tider. Nu förvärvsarbetade man och ville ha en sammanhållen gräsyta för avkoppling, lek och umgänge. I gångarna låg ofta Ölandssten. Och ofta var det naturtomter, öppna ut mot gatan. En annan tidstypisk tid är sextiotalet med enkla, räta linjer, året runt-gröna växter och mycket barrträd, säger Caroline.

Drömprojektet

Just nu anlägger Caroline en nationalromantisk trädgård i Storängen. Det blir bland annat en nedsänkt trädgård med en vattenspegel omringad av små buxbomhäckar i ett symmetriskt mönster. Det blir också en vildare del med ängar och fruktträdgård.

– Vi fick tillgång till gamla foton och kan se hur det såg ut en gång. Tidigare var gångarna kantklippta, men vi kommer att använda oss av låga cortenstålskanter istället. Känslan blir densamma. Just corten använder vi oss gärna av då vi svetsar och smider själva i egen verkstad. Här gör vi även adventsljusstakar, blombord, skulpturer och odlingsramar, avslutar Caroline.

Text: Eva Rydinger