Whisky som struntar i traditionerna

Långt, mycket långt, bortom Skottlands hedar, högländer och öar växer sakta men säkert en ny, nyskapande whiskyindustri fram i Skandinavien. De finns i Finland, de finns i Danmark och några finns även i Sverige – små till medelstora tillverkare som bestämt sig för att strunta i traditionerna och göra whisky på andra sätt än det klassiskt skotska.

Experimentlusta och modern teknik

– Istället för att försöka efterlikna de gamla skotska destillerierna i allt, så vill vi hitta nya sätt att göra fantastisk whisky som grundar sig på modern teknik, hållbarhet och experimentlusta. Vi vill prata mer om hur whiskyn smakar och doftar än vad dalen heter där den är gjord och vilken siffra som står på flaskan, säger Oskar Bruno, destillerichef hos Agitator Whisky i Arboga.

Hur mycket kan man strunta i traditionerna och ändå vara kvar innanför ramarna för vad som faktiskt är whisky?

– I Skottland finns en bestämmelse som säger att all skotsk whisky måste vara lagrad i minst tre år på ekfat. Inom EU finns ett direktiv som slår fast att whisky måste lagras i minst tre år på träfat. Vi och flera av våra kollegor verkar ute i hörnen av den europeiska ramen kan man säga. För oss innebär det att vi kan prova fler intressanta träslag för lagring, blanda in andra typer av spannmål än det klassiska kornet och att vi kan prova nya tekniska lösningar vid tillverkningen.

Kastanjefat och vakuumdestillering

Ett exempel är Agitators single malt-whisky Argument: Kastanj som är lagrad på fat av kastanjeträ.

– Förbjudet i Skottland men möjligt för oss! Lagring på kastanjefat är ovanligt men ger massor av häftiga smaker och dofter. Först möter du toner av torkad frukt, sedan en djupare sötma av honung och vanilj och sist en lite sträv eftersmak av trä och tanniner, berättar Oskar.

I sin strävan att destillera mer energieffektivt har Oskar och Agitator även hittat en ny metod som minskar behovet av lång lagringstid.

– Vi kallar det vakuumdestillering. Genom att sänka lufttrycket i pannan sänker vi även kokpunkten på vätskorna, vilket vi ville för att kunna använda förnybar energi i form av fjärrvärme i processen. Men vad vi upptäckte var att vid lägre temperatur utvecklas också mycket färre råa spritsmaker i koket, ”finkelsmakerna” som traditionellt sett sedan lagras bort. En renare whisky från början helt enkelt.

Text: Tobias Christoffersson