Inredning 21 nov 2024
Vad är bra miljöval när det kommer till modeindustrin? Villanytt fick kontakt med Mia Sahlström Bergerud, ägare och designer på Rabalder, butikskedjan som jobbar aktivt med hållbarhet.
Modeföretaget Rabalder är ett familjeföretag och drivs av Mia och Jan Bergerud sedan 1999. Då var hållbarhet inte ens ett ord och naturligtvis inte heller i Rabalders vokabulär. Idag är det annorlunda. Att mode- och textilbranschen har en stor klimatpåverkan är ingen hemlighet. Men ämnet är komplext och svårt att få grepp om. Många frågar sig om man gör en god gärning att välja ekologisk bomull och om det är bättre att köpa kläder av syntet.
– Det bästa man kan göra som konsument är att göra medvetna val – att följa devisen ”buy less, choose well” kommer man långt med. l Sverige har de flesta tillräckligt med kläder i garderoben för att klara sig i flera år. Vi förespråkar slow fashion, en hållbar konsumtion som sätter kvalitet före kvantitet och bygger på behov och inte enbart begär. Tyvärr är det motsatsen fast fashion som ökar i Sverige, där varken textila fibrer eller tillverkningsprocessen beaktas, berättar Mia.
Syntet vanligaste textila fibern i det snabba modet
Mia berättar vidare att år 2000 gick syntet om bomull som den vanligaste fibern och står idag för två tredjedelar av alla textilier. Den är billig – halva priset mot bomull och hela ”slit och släng-modellen” bygger på den.
– Detta innebär också att de flesta kläder vi bär idag kommer från fossila bränslen, till trots för att vi är mitt i en klimatkris och snabbt måste fasa ut det fossila. Syntet släpper dessutom ut microplaster som är ett enormt problem i miljön, menar Mia.
Ekologisk bomull ingen garanti
Bomull är ett bra och slitstarkt material som håller länge, men tyvärr väldigt vattenkrävande i tillverkningsprocessen. Om man ser hela världens vatten som ett badkar är endast en tesked drickbart. Då bör alla fundera på hur det används.
Mia är också tveksam till alla de kollektioner som marknadsförs som ”ekologisk bomull”. Endast cirka två procent av världens totala bomullsproduktion är ekologisk och det kan därför inte stämma att alla de produkter som idag säljs som ekologiska, verkligen är det.
– Jordbrukarna vill tjäna så mycket som möjligt på sina skördar och har därför sällan råd att odla ekologisk bomull. Marken ska ligga i träda länge innan man får starta ekologisk produktion och man får inte använda kemiska bekämpningsmedel vilket ger mindre och sämre skördar, berättar Mia.
Rabalder satsar på träfibrer
På Rabalder har man medvetet valt att göra större delen av sina kollektioner i regenatfibrer som framställs av cellulosa som viskos, modal, cupro, tencel och bambu. Dessa fibrer är alla ett bra miljöval så länge de framställs i ett slutet system. Linne används också flitigt i vår- och sommarkollektionen.
– Viskos och andra träfibrer är mjukare, ger mer fall i plaggen och är lite glansigare på ytan om man jämför med bomull och linne som båda är lite torrare och fastare. Dessa kvaliteter passar oss utmärkt och är något vi kan stå för, säger Mia.
Lång livslängd
Men det allra viktigaste, menar Mia, är att se till att plagget får en längre livslängd och att välja design som håller från år till år. Det är klokt att diskutera fibrer och tillverkning men den textila fibern i ett plagg står endast för 4 procent av plaggets totala miljöpåverkan under sin livscykel, något som behöver belysas ytterligare.
– Ta hand om dina plagg. Vädra istället för att tvätta. Använda nopperkam, stickade plagg nopprar mer idag än för 20 år sedan. Det beror på att grödorna drivs på för att kunna få ut flera skördar per år vilket ger kortare och skörare fibrer och sämre garn, säger Mia.
Rabalder återbruk
För att ytterligare bidra till en bättre miljö har Rabalder startat ”Rabalder återbruk”. Där kan kunderna lämna in de Rabalder-plagg de tröttnat på eller växt ur till någon av butikerna. Plaggen säljs sedan vidare för max 200 kronor och får således en ny ägare och en längre livslängd. Omsättningen för detta går oavkortat till välgörenhet.
– Vi har ett t-ställ i alla butiker för vårt återbruk. Idag går pengarna till Unizon som är en paraplyorganisation för 130 kvinno- och tjejjourer. Jourerna jobbar aktivt för ett jämställt samhälle fritt från våld. Där vill vi vara. Vi är nästan bara tjejer som jobbar hos oss och vill stötta andra tjejer. Det finns mycket att göra utomlands, men också i Sverige, avslutar Mia.
