Inredning | Livsstil 22 nov 2024
När elpriserna stiger vill allt fler täcka upp med en kompletterande eldstad. Så finns det någon skillnad på braskamin och kakelugn? Vi frågade Jesper Svensson, vd, på Gabriel Kakelugnar – ett företag som verkat som kakelugnsmakare i över 150.
Skyhöga elpriser och stormar som ställer till det har gjort oss mer medvetna om vår samhälleliga sårbarhet. Att ha en undanstoppad låda med värmeljus och tändstickor, batterier, burkkonserver och toalettpapper är inte alltför ovanligt numera.
– Ur ett beredskapssyfte är kakelugnen det ultimata komplementet och generellt har vi upplevt ett ökat intresse för våra kakelugnar under de senaste åren, inte minst under pandemin när många satsat på hemmet. Många ser kakelugnen som ett komplement till den befintliga uppvärmningen, men min uppfattning till det ökade intresset är också att energipriset spelar in, säger Jesper Svensson.
Nej, det handlar inte bara om mysfaktor när Jesper Svensson berättar om kakelugnens många fördelar. Och även om han är partisk i frågan menar han att kakelugnen vinner i energieffektivitet jämfört med en braskamin som också kan vara ett komplement. En kakelugn har värmelagrande egenskaper och avger ca 2 kWh, vilket är optimalt för trivsamt klimat inomhus. En braskamin är ojämn och kan avge 5–7 kWh, vilket kan upplevas obehagligt. Särskilt i nya, välisolerade hus.
– Kakelugnen är en effektiv värmekälla. Det räcker att du eldar morgon och eftermiddag för att den ska hålla sig varm under hela dagen och ge en jämn och behaglig värme. En kamin blir fortare varm men svalnar också fortare, det blir en bastueffekt av det, säger Jesper Svensson.
Femkanaliga system
Kakelugnar behöver dessutom mindre ved vid varje användningstillfälle. De långa kanalsystemen gör att oförbrända partiklar plockas upp längs vägen. Ugnen har en verkningsgrad på hela 92,5 procent av energin som finns i veden, i jämförelse med dagens braskaminer på 75–85 procent.
– Kakelugnen har värmt bostäder i flera hundra år. På 1700-talet var det vedbrist i Sverige. Kungen gav då uppdrag att hitta en eldstad som förbrukade mindre ved. Och sedan den tiden har kakelugnen alltid haft syftet att värma upp bostäder, konstruktionen är lika genial idag. En kamin är mer till för mys och atmosfär, menar Jesper Svensson.
Vilka köper kakelugn idag och i vilka typ av bostäder hamnar de till slut?
– Våra kakelugnar installeras i både äldre och nybyggda hus samt sekelskiftslägenheter. Kunderna eftersöker mysfaktorn men det finns även de som vill sänka energikostnader och ser kakelugnen som en backup till den primära uppvärmningen. Med dagens höga elpriser finns det väldigt goda möjligheter att spara på elförbrukningen. En rad faktorer påverkar hur mycket men vi har konkreta exempel på de som sänkt sin energiförbrukning med 30 procent.
På Gabriel Kakelugnar sitter det keramiska arvet och hantverket i väggarna, kunskapen är nedärvd och överförs från generation till generation.
– Svårigheten i tillverkningen sitter i kakelproduktionen och glasyren. Många färger är känsliga för temperatur och atmosfär, men det är charmen! avslutar Jesper Svensson.
Text: Eva Rydinger
