Inredning 21 nov 2024
Nu väljer allt fler golv av bambu. Kim Larsen på danska Holse & Wibroe såg tidigt bambuns många fördelar och berättar gärna om ett material som slukar CO2 och samtidigt är slitstarkt för hemmets vardag, liv och rörelse.
Vackra, slitstarka och hållbara bambugolv vinner mark när villaägare ska välja nya golv, både inomhus och utomhus.
– Vi har sålt bambu under 20 år i Danmark och vi ser att det blir allt fler som väljer bambu för sina golv och andra ytor tack vare att det är ett hållbart material.
Dessutom har bambun en varm ton som ger en ombonad känsla till rummet. Hygge som vi säger i Danmark, berättar Kim Larsen.
För vardag, lek och bus
Bambu är ett hårt och formstabilt material. Golv av bambu är upp till 2,5 gång hårdare än ek, så att materialet används för golv och möbler är ingen slump, utan tvärtom. Allt från vanlig plank till fiskbensmönstrade golv är en vanlig syn i danska villor.
– Många som väljer bambu blir förvånade över att bambugolvet är så hårt och att de står emot att få märken och repor. Särskilt barnfamiljer och hundägare är glada för bambugolv då de är mycket tåliga, säger Kim Larsen.
Snabbväxande bambu
Bambu är den mest snabbväxande plantan i världen och därför en betydelsefull källa till hållbar produktion, berättar Kim Larsen vidare. Även i jämförelse med trä är materialet bäst i klassen på att sluka CO2.
– I Danmark pratar vi mycket om hur vi kan få ner CO2 och bambun är verkligen en produkt som är bra för planeten. En viktig aspekt är att när vi skördar så dör den inte, utan växer på och kommer upp igen. På ett år kan bambun växa upp till tio meter. Den kan faktiskt växa så mycket som en meter på 24 timmar.
Inget spill – allt tas om hand
Kim berättar också att produktionen av bambu är resurseffektiv och att man tar tillvara på hela växten. Endast 20 procent blir spill vid avverkning och produktion. Detta kan jämföras med spill upp emot 80 procent när man producerar trägolv.
– Dessutom, till skillnad mot trä använder man hela bambun. Spillet används till, till exempel ätpinnar och kvastskaft eller så används det i energiproduktion, avslutar Kim Larsen.
Text: Eva Rydinger